Fakta om DNA-märkning och genetisk uppföljning vid Statkrafts kompensationsodling i Laholm
I Lagan och Nissan har Statkraft utsättningsskyldigheter på sammanlagt 120 000 st laxsmolt. Smolten är av Laganstam och produceras vid Statkrafts kompensationsodling i Laholm. Inom ramen för åläggandet är Statkrafts mål att bevara Laganstammen och producera en fysiologiskt naturanpassad smolt. Smolten kommer när den sätts ut genomföra samma vandring som en vild smolt och utsättas för en lika hård selektion av naturen. När laxen återvänder till Lagan kommer en del av dem bidra med rom och mjölke som används föra att producera smolt för kommande utsättningar.
Vid kompensationsodlingen i Laholm hålls ingen stamfisk (avelslax) kontinuerligt utan dessa infångas från Lagan varje lekperiod. Det är svårt att hålla en lika stor genetisk diversitet i avelsarbetet som i en stor vildlaxpopulation men laxen i Lagan uppvisade ha samma nivå av genetisk variation som andra laxstammar på västkusten. Rekommendationer är att ha minst 25 föräldrapar, i Laholm har man 60–70 föräldrapar årligen. För att kunna följa upp fisken har man sedan 2016 tagit genprover från samtliga föräldrar för att få all avkomma så kallat DNA-märkt samt för att undvika syskonparning, där med minska inavel, gynna en hälsosam stam och behålla den genetiska variationen. Det ger också möjlighet för att utföra genetiska analyser av Lagan laxen.
Lagan tillsammans med sex andra kompensationsälvar i Östersjön ingår i SLUs studie ”Genetisk analys av avelsfisk”. I senaste rapporten har man analyserat material från 2017 och 2018. Man kan se att den genetiska variationen överlag var jämförelsevis hög hos den kompensationsodlade laxen. Detta förklaras troligen med att man varje år tar in nya avelsfiskar, varav en liten del kan utgöra naturliga felvandrare på samma sätt som i naturen. Laxen från Lagan visade sig ha högst genetisk diversitet, vilket var väntat då lax på västkusten överlag uppvisar en högre genetisk diversitet än laxen i Östersjön.
Genom att fortsätta ta vävnadsprov på samtliga föräldrar kommer det bli möjligt att koppla alla avelsfiskar till sina föräldrar, en så kallad DNA-märkning, vilket därmed innebär att alla fiskar som sätts ut är märkta. Det kommer i framtiden ge oss möjlighet att studera vilka familjer som har överlevt och tillvuxit bäst under havsfasen. Av de laxar som togs in till avel 2019 fanns det två hanar som hade föräldrar från 2016 och under avelsäsongen 2020 förväntas betydligt fler avelslaxar gå att koppla till sina föräldrar.
Statkraft har en kompensation odling till i Sverige, Kvistforsen vid Skellefteälven, och där har DNA-märkning pågått sedan 2014.
Källor:
Söderberg, L., Östergren, J., Palm, S. (2019). Genetisk analys av avelsfisk. Lax och havsöring 2017- 2018 från svenska kompensationsodlingar. Aqua reports 2019:18. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm Lysekil Öregrund. 53 s
Linda Söderberg, Emma Lind, Erik Degerman, & Stefan Palm (2019) Genetisk särart och variation hos svenska bestånd av Atlantlax. PM Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm. 28 s
Källa:
https://www.statkraft.se/media/nyheter/2020/fakta-om-dna-markning-och-genetisk-uppfoljning-vid-statkrafts-kompensationsodling-i-laholm/
